Nordisk folktro och mytiska seder

,

Trollskott

Trollskott är ett fascinerande fenomen inom nordisk folktro som beskriver plötsliga och oförklarliga sjukdomar eller smärtor, vilka man trodde orsakades av onda andar eller trolldom. Detta begrepp är djupt rotat i föreställningen om magiska krafter och deras inverkan på både människor och djur. Historiskt sett ansågs trollskott vara resultatet av en trollkunnig som ”skjuter” en osynlig pil eller liknande projektil mot någon, vilket resulterade i smärta eller sjukdom. Man antog också att trollskott kunde skickas ut med målet inriktat på en specifik person men också att de skickades på en höft och kunde träffa i stort sett vem som helst.

Termen ”trollskott” har en rik historia och var särskilt vanlig under de perioder då trolldom och magiska praktiker var rädslans och mystikens mitt. De som ofta pekades ut som skyldiga till dessa besvärjelser var samerna, som traditionellt sett har haft ett rykte om sig att vara skickliga i shamanistiska och magiska praktiker.

Ordet ”Lapperi” återfinns i skrifter från år 1569, och ansågs synonymt med trolleri.

Trollskott kunde enligt traditionen sättas på flera sätt. Den mest förekommande metoden var att använda en bössa eller pilbåge. Mer sofistikerade metoder inkluderade att den trollkunniga personen kunde korslägga två halmstrån i handen, uttala en magisk formel, och sedan blåsa bort stråna, vilket skickade skottet mot målet.

En annan metod var att skapa en bild av fienden och sedan rikta fysiska pilar mot denna. Denna form av magi, där man påverkar någon genom en avbild eller figur, är ett exempel på sympatisk magi, som är vanligt förekommande i många kulturer runt om i världen.

Den geografiska spridningen av trollskott, även till avlägsna platser som Ystad från de nordligaste delarna av Sverige, förklarades genom tron på virvelvindar. Dessa ”trullvindar” kunde enligt folktron fånga upp och transportera det magiska skottet över långa distanser.
Om man fick syn på en virvelvind gällde det att snabbt snabbt läsa en välsignelse/bön eller att spotta mot virvelvinden. Det är inte svårt att föreställa sig att det senare kunde resultera i att folk fick tillbaka spottloskan i ansiktet.

Det ansågs att man inte kunde fastställa om det verkligen rörde sig om ett trollskott förrän tre dagar efter att en person eller ett djur drabbats av oförklarlig smärta eller sjukdom. Det kunde vara vilka sjukdomar som helst men oftast smärtor i kroppen, liknande reumatism eller plötsliga muskelkramper.
Ett trollskott som inte träffade sitt mål kunde också flyga tillbaka och drabba den som satt trollskottet.

Behandling av trollskott i folktro innefattade ofta ritualer, besvärjelser och användning av amuletter eller andra skyddande föremål. Man kunde också vända sig till en klok gumma eller klok gubbe, som var personer med kunskap om läkekonster och magi för att få hjälp med att bota tillståndet.
Ett annat sätt att bli av med besvären var att ”skjuta tillbaka ” trollskottet. Man laddade då en bössa med hår, naglar eller päls från offret och sköt iväg salvan norrut, ofta över ryggen på den som drabbats.
Det fanns också ritualer med pilar av nio sorters trä från fruktträd och även pilspetsar av så kallat ”ångerstål”.

Genom att utforska dessa gamla övertygelser och de metoder som användes för att både tillämpa och bota dem, får vi en djupare förståelse för den tidens människors världsbild och de rädslor samt hopp som präglade deras dagliga liv. Det är en fascinerande del av den nordiska folktron som ger inblick i hur människor historiskt sett har hanterat sjukdom och olycka och de krafter de trodde styrde deras värld.


Andra benämningar

I olika delar av Sverige och Norden går trollskott under andra benämningar:
  • Vilapaskott, vilarpaskott, villaptaskott (Småland)
  • Vildapelskott (Blekinge)
  • Finnskott, lapptskott, horreskott (Östergötland)
  • Trulleskud, elleskud (Norge)

Källor:

  • Wikipedia – Trollskott
  • SAOB – Villapaskott

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *